Om Frälsarkransen
Det var sensommar 1995 och Martin Lönnebo hade nyligen pensionerats från sin tjänst som Biskop i Linköpings Stift. Nu var han i Grekland för att båtluffa, läsa, och ha roligt. Men så kom där en storm, en alldeles för tidig höststorm, och tvingade båten till hamn. Ön han hamnade på var liten, 47 invånare inklusive byns präst. Han fick tag på ett litet rum, och i det rummet skissade han fram Frälsarkransen.
Idag finns kransen i tiotusentals fickor och väskor. Den har hjälpt otaliga människor till fördjupad bön och innerligare Gudskontakt. Den används även flitigt i församlingslivet, såväl i barn- som i vuxengrupper. Nedan berättar Frälsarkransens skapare om processen och tankarna bakom kransen.
Klicka här för att läsa en intervju med Martin Lönnebo
Hur kom du på idén med en Frälsarkrans?
’Jag hade länge funderat kring en form för den jäktade människan att närma sig sitt inre liv. Vi har mycket sökande idag, men många vet inte hur man gör.
Hur börjar man?
Det jag sökte skulle vara i bönens form. Det skulle vara enkelt att använda och lätt att ta till sig. Jag funderade kring olika hjälpmedel för bön och meditation, som ikoner, ljus, och radband, och det slog mig att den evangeliska kristenheten inte har något hjälpmedel för koncentration. Ändå har vi aldrig varit så okoncentrerade som nu.’
Varför i bönens form?
’Relationen till Gud skapas genom bön och meditation. Bönen ska forma vår trosbekännelse.’
Varför just ett radband?
’Radband finns inom en rad olika kulturer och har en dokumenterad funktion. Sedan är de vackra.’ Vad ville du uppnå? ’Kransen skulle sammanfatta och förmedla kärnan i den Kristna tron i en form som den moderna människan kunde ta till sig utan större rädsla. Sedan skulle det vara någonting konkret att sätta i händerna på folk. Beröring är väldigt centralt för människan, och så eftersatt i vår tid där örat och ögat helt dominerar hur vi tar in information.’
Använder du Frälsarkransen?
’Jag har den alltid i fickan. Och varje gång jag stoppar ned handen påminns jag om den heliga närvaron, om det verkligt viktiga i livet.’
Hur har Frälsarkransen påverkat ditt böneliv?
’Den hjälper mig i koncentrationen. Man får inte flyta ut för mycket. Vi människor slungas hela tiden mot periferin, så frestas vi att tro att det är där livets centrum ligger. Det oväsentliga blir det väsentliga. Kransen rör sig hela tiden mot centrum, mot den enkelhet som inte är förenkling.’
Hur såg den första Frälsarkransen ut?
’Den trädde jag av träkulor till mig själv för att se om den fungerade. Och det gjorde den. Men de flesta trodde inte på den. Vissa tyckte att den var barnslig. Andra att det vilade något misstänkt över den, något mystiskt. Att den påminde om ett magiskt smycke. Jag försökte förklara att bön är magiskt, men det hjälpte inte.’
Är du förvånad över Frälsarkransens framgång?
’Nej, den gläder mig. I början var det nästan bara jag som trodde på den, men nu är jag inte det minsta orolig. Frälsarkransen sprids av sin egen kraft och den fungerar, för dem som den passar.’
Vad gör du när du inte talar om Frälsarkransen?
’Jag skriver en hel del. Sedan arbetar jag i trädgården, och målar gärna när jag har tid. Så har jag precis börjat lära mig järnsmide.’
Ser du på TV?
’Jag är relativt skeptisk till information, men jag ser nyheterna varje kväll. Så är jag ju sportintresserad så sporten följer jag. Vetenskapsprogram tycker jag också om att titta på.’
Vem behöver en Frälsarkrans?
’Alla som söker den. Trots den sekulariserade människosyn som råder upphör inte människan att fundera kring Gud. Finns det heliga? Finns det Gudomliga? För att få svar på dessa frågor krävs tid och uppmärksamhet, vilket är bristvaror i vår tid. Människan idag har så bråttom. Frälsarkransen vill sakta ned. Den vill få oss att stanna upp.’
Text: Carolina Johansson
’Jag hade länge funderat kring en form för den jäktade människan att närma sig sitt inre liv. Vi har mycket sökande idag, men många vet inte hur man gör.
Hur börjar man?
Det jag sökte skulle vara i bönens form. Det skulle vara enkelt att använda och lätt att ta till sig. Jag funderade kring olika hjälpmedel för bön och meditation, som ikoner, ljus, och radband, och det slog mig att den evangeliska kristenheten inte har något hjälpmedel för koncentration. Ändå har vi aldrig varit så okoncentrerade som nu.’
Varför i bönens form?
’Relationen till Gud skapas genom bön och meditation. Bönen ska forma vår trosbekännelse.’
Varför just ett radband?
’Radband finns inom en rad olika kulturer och har en dokumenterad funktion. Sedan är de vackra.’ Vad ville du uppnå? ’Kransen skulle sammanfatta och förmedla kärnan i den Kristna tron i en form som den moderna människan kunde ta till sig utan större rädsla. Sedan skulle det vara någonting konkret att sätta i händerna på folk. Beröring är väldigt centralt för människan, och så eftersatt i vår tid där örat och ögat helt dominerar hur vi tar in information.’
Använder du Frälsarkransen?
’Jag har den alltid i fickan. Och varje gång jag stoppar ned handen påminns jag om den heliga närvaron, om det verkligt viktiga i livet.’
Hur har Frälsarkransen påverkat ditt böneliv?
’Den hjälper mig i koncentrationen. Man får inte flyta ut för mycket. Vi människor slungas hela tiden mot periferin, så frestas vi att tro att det är där livets centrum ligger. Det oväsentliga blir det väsentliga. Kransen rör sig hela tiden mot centrum, mot den enkelhet som inte är förenkling.’
Hur såg den första Frälsarkransen ut?
’Den trädde jag av träkulor till mig själv för att se om den fungerade. Och det gjorde den. Men de flesta trodde inte på den. Vissa tyckte att den var barnslig. Andra att det vilade något misstänkt över den, något mystiskt. Att den påminde om ett magiskt smycke. Jag försökte förklara att bön är magiskt, men det hjälpte inte.’
Är du förvånad över Frälsarkransens framgång?
’Nej, den gläder mig. I början var det nästan bara jag som trodde på den, men nu är jag inte det minsta orolig. Frälsarkransen sprids av sin egen kraft och den fungerar, för dem som den passar.’
Vad gör du när du inte talar om Frälsarkransen?
’Jag skriver en hel del. Sedan arbetar jag i trädgården, och målar gärna när jag har tid. Så har jag precis börjat lära mig järnsmide.’
Ser du på TV?
’Jag är relativt skeptisk till information, men jag ser nyheterna varje kväll. Så är jag ju sportintresserad så sporten följer jag. Vetenskapsprogram tycker jag också om att titta på.’
Vem behöver en Frälsarkrans?
’Alla som söker den. Trots den sekulariserade människosyn som råder upphör inte människan att fundera kring Gud. Finns det heliga? Finns det Gudomliga? För att få svar på dessa frågor krävs tid och uppmärksamhet, vilket är bristvaror i vår tid. Människan idag har så bråttom. Frälsarkransen vill sakta ned. Den vill få oss att stanna upp.’
Text: Carolina Johansson